Författare: Mirjana

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Del 8: Tillagningssätt

Popcorn kan poppas på många olika sätt. De vanligaste sätten är i kastrull, varmluftspoppare, popcornmaskin och micro. Ett mindre vanligt sätt att poppa popcorn på är i en så kallad popcornkanon som förekommer i Kina. Popcornkanonen består oftast av en tung järnkonstruktion med popcorn i som hettas upp tills det bildas ett högt interntryck. Man sänker detta tryck genom att öppna kärlet och då poppar alla popcornen momentant i en stor smäll. Genom att det bildas ett högre tryck inne i popcornkanonen, håller kärnorna ihop ända fram tills att kanonen öppnas och man kan då på ett bra sätt försäkra sig om att all popcornstärkelse är upplöst i vattenångan.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Del 7: Värmeöverföring

Det finns många olika sätt att poppa popcorn. Sättet de skiljer sig på är i stort sättet de överför värmen till popcornen. Värmeenergi rör sig alltid från varmare till kallare enligt termodynamikens andra huvudsats. Värmeöverföring kan ske via strålning, konduktion och konvektion. 

Värmeöverföring genom konduktion sker genom utjämning av temperaturen i ett sammanhängande medium. För popcorn så sker det genom att plattan värmer kastrullen som i sin tur värmer oljan som sen värmer popcornen.

Värmeöverföring via konvektion sker via ett annat medium som rör sig i förhållande till det första. Mediet som rör sig är alltid en fluid såsom luft, olja eller vatten. Exempelvis hur varm luft från en varmluftspoppare får popcorn att poppa.

Värmestrålning behöver inget medium utan strålar ut från den varmare kroppen så länge mediet
är genomskinligt. Men då det inte är av väsentlig betydelse för popningen så kommer vi inte gå in närmare på det här.

När man poppar popcorn är det istället oftast en samverkan mellan konduktion och konvektion. Om man inte skakar på kastrullen så får man en värmeöverföring som till största delen består av konduktion och då olja har en bra värmeledningsförmåga är det fullt tillräckligt. Men om man väljer att ha mindre olja så kan man behöva skaka mer för att även få konvektion i värmeöverföringen till popcornen.

Att värma upp popcorn av olika storlekar tar olika lång tid. Därför är det viktigt att popcornen är
jämnstora för att få ett så bra resultat som möjligt. Man behöver även ta detta i beaktande när man väljer hur mycket olja man använder för större popcornkärnor. Man behöver då mer olja då det är viktigare att få en jämn värmeöverföring över hela popcornkärnan för att få hela popcornets stärkelse att lösas upp av vattenångan. 

Nästa del i vår serie: Tillagningssätt

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Del 6: Popcorn och vatten

Den lilla mängden vatten i popcornet är det som får popcornet att poppa. Men vattenångan i kastrullen påverkar även de poppade popcornen på ett negativt sätt då det hämmar deras krispighet. Den perfekta mängden vatten i ett opoppat popcorn är mellan 13-15 viktprocent. WePoPoP föredrar den lägre delen i intervallet då det ger krispigare popcorn men det är en smaksak då vissa vill ha mer tuggmotstånd.

Då det är popcornets vattenhalt som avgör om kornen går att poppas eller inte så kan de hålla mycket länge om de förvaras vid en jämn låg temperatur. Men de bör hållas torra då fukt kan ge upphov till mögel på popcornkärnorna. Popcornkärnor som hittats vid utgrävningar av begravningsplatser i norra Chile gick fortfarande att poppa efter 1000 år. Den långa hållbarheten på popcorn har WePoPoP tagit tillvara på i utformingen av våra påsar som är utformade med tre skikt för att varken släppa igenom syre eller fukt. Detta ger extra lång hållbarhet för stängda påsar och ett bättre poppningsresultat.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Del 5: Vad som händer när det poppar

Popcornet har en unik sammansättning av ett hårt vattentätt yttre skal och en hård inre stärkelse kärna som innehåller en liten mängd vatten. Vid poppning så värmer man upp kärnan vilket vid 100 °C får den lilla mängden vatten (13-15 viktprocent) att övergå till vattenånga som i sin tur kommer lösa upp stärkelsen till en flytande vätska under högt tryck. Men än så länge så ligger trycket kvar på 1 Bar, vilket är normalt lufttryck.

När temperaturen passerar 100 °C så övergår ångan till högtrycksånga och trycket stiger för varje grad som temperaturen ökar. Med den ökade temperaturen så löses stärkelsen upp i högtrycksångan och bildar en flytande gel av stärkelse, vattenånga och protein. Popcornets hårda skal och förmåga att hålla inne det höga trycket likt en tryckkokare är det som gör popcornet så unikt. Även om temperaturen stiger högt över kokpunkten så stannar en stor del av vattnet kvar i vätskefasen ända fram till poppningen.

Då kärnan når den kritiska tryckpunkten vid 10 Bar (vilket kan liknas vid fyra gånger trycket på ett normalt bildäck på 2,5 Bar) och temperaturen mellan 177 till 187 °C så brister det hårda skalet och popcornen poppar. Det som sker nu är att den flytande stärkelsen, proteinerna och högtrycksångan bildar en vit polymer som flödar utåt och snabbt stelnar när det kyls av luften till den karaktäristiska popcornstrukturen. Den flytande stärkelsen som skjuts ut från det brustna skalet pressas mot underlaget och får popcornet att hoppa och göra en 400-gradig volt i 70km/h. Det karaktäristiska poppet kommer då den fångade vattenångan släpps fri precis som vid poppet av en öppnad champangekork.

När popcornen poppar så mer än dubblas radien vilket ger en 10 gånger större volym om man antar att popcornen är sfäriska. Detta skiljer sig från popcorn till popcorn men en volymförändring på 40 gånger har uppmätts då detta länge har varit fokus vid popcornodling. Popcornens densitet går från 1300 kg/m³ till 160kg/m³ vilket kan jämföras lite med skillnaden mellan färsk granved 450kg/m3 och frigolit 40kg/m³.

Nästa del i vår serie: Popcorn och vatten